Vad ska man göra när man känner att alltingen runt om alltingen man gör, och det man är egentligen bara är en stor hög med absolut ingenting.
Ingen märker något och ingen bryr sig egentligen?,, man är ensam när man egentligen har massor..

Varför ser ingen när man behöver bli sedd som mest?

Varför är jag så sjukt uttråkad på det jag egentligen vill?

Var hittar jag min hjälp jag behöver? och mår alla så mycket bättre än mig?... Vad har de för något jag inte har?.

Är det samvetet? jag har egentligen ett samvete, jag bryr mig om mycket. men jag varken visar eller använder det.
Kanske jag borde sluta hålla allt inom mig och aldrig säga något.

Kanske bryr sig någon....