Onsdag, Skrik
Han vaknar, Skriker.
Hans huvud värker och det är mörkt. Fumlandes i mörkret lyckas han tillslut fåtag på lampan på nattduksbordet.
Lampan tänds och han fylls med en ny oro. Var är han nu? rummet känns igen, men nu mörkt och ensamt, de ljusa färgerna han har sett framför sig i vad som verkade vara för bara 20 minuter sen är som bortblåsta.
Lådor, spindelväv och mörker är det nu som lever i hela rummet, han läser en text som står skrivet stort på väggen.
"Skriv Ner Allt! Kom ihåg! Detaljer! ". Han funderar efter en sekund på vad han ska skriva. och ser ett block som ligger på nattduksbordet.
Han slår upp förstasidan och läser; gult kök + blond tjej?
2'a sidan; gult kök, mörkblond tjej, Kaffe.
3'e sidan; gult kök, mörkblond tjej, kaffe, kyss? älskare? arbete?
4'e sidan; 3 foton vänster vägg, 4foton höger vägg, stor tavla bakre, stor vägg-tv fram - tv-rum,
Efter en sekunds rysning fortsätter han läsa sidorna och slutar på den sista. så börjar han skriva upp det lilla han kom ihåg som inte var på listan men allt känns som en dröm. Russin, Ägg, vitt - runt köksbord, telefon nattduksbord. Sen tycks allt blir grått bara.
Han tittar ner på nattduksbordet och ser att det ligger en telefon där och stryker det från listan igen.
Det han inte har sett vid första synen när han vaknat är att rummet är desamma som i drömmen. Eller var det en dröm? vem hade skrivit detta på väggen och vad betyder allt? han kände bara frågorna snurra i huvudet.
- kaffe. Sade han för sig själv och gick mot dörren. När han öppnade fick han en shock. Det vackra mellanrummet mellan köket och sovrummet var inte som han kom ihåg från drömmen. Det var nu mörkt, dåligt belyst och fullt med lådor. Han sträckte sig efter lyset.
När lampan tände sig i taket såg han allt kaotiskt, lådor som hade trillat omkull och gamla pizzakartonger överallt. Det enda som verkade som det var som det skulle var köket. Där inne lös lamorna för fullt och det var målat i en ljusgul vacker färg och luckorna var vita fortfarande. eller?
han såg i ögonvrån några färgburkar som han gick fram till.
Bredvid burkarna låg det en lapp.
Kom ihåg; Färg kök, Vit Luckor. gul Väggar.
Vad hade hänt? han förstod fortfarande inte.
När han kom in i köket såg han sig omkring, kaffemaskinen var exakt som han komihåg den från drömmen, samma mörke, samma färg, samma allt. när han tog tag i maskinen kom han ihåg värmen och kärleken som huset hade gett honom innan, inte alls som nu. Nu var det köket som gav en gnutta hopp, resten av huset kändes borta, förlorat. ja till och med gammalt.
Han sprang ut till badrummet och såg sig i spegeln och häpnades.
Det var minst ett års skillnad från drömmen och nu men det kändes som mer. Insikten gjorde honom rädd.
Har han aldrig kommit ihåg något under hela sitt liv eller är det nu som har hänt? Och vem är kvinnan som dyker upp i hans dröm? eller är det förflutna?
Han går tillbaka ut till köket och öppnar skåpet. Inga russin, tänker han och stänger igen, han ser en bunt med post-it lappar på bänken och skriver; " Köp russin =) " och sätter på skåpsdörren.
I detta ögonblick när han ser post-it lappen på skåpsdörren upptäcker han att den inte är ensam, när ögonen har blivit van vid ljuset och man tittar mer noggrant ser man post-it lappar över hela huset. Där foton har varit och övriga småtipps. Hur länge hade han hållit på?
Onsdag, Lunchtid.
Allt han visste var att hon skulle komma igen senare. Han såg då ett byxben sticka fram under sängen. Han tog tag i det och drog ut byxorna.
Ett par svarta jeans och en ljusblå skjorta hittade han där under, utan tvekan var det hans kläder och han tog på sig dem.
Änligen något som var hans, tänkte han undertiden han knäppte skjortan. Han kände efter i bakfikorna och i framfickorna.
Ring, Ring.
En mobiltelefon som låg på nattduksbordet ringde och vibrerade. Osäker på om det var hans svarade han.
- Hallå?
- Hej, du kan du vara så snäll och springa ner till konsum och köpa lite mjölk och ägg, det är slut.
Rösten kändes varm, lika varm och älskande som kyssen han hade fått tidigare imorse, det måste vara hon.
- Ja, öhh.. visst det kan jag.
osäker på vad han skulle svara och om hon ens visste att han inte kom ihåg något sade han ja och hon sa att hon skulle vara hemma vid tre tiden.
Han satte sig i sängen och såg mot mobiltelefonen, det måste finnas mer nummer..
Han gick in i telefonboken och insåg att det enda numret han hade var "älskling" med samma nummer som precis ringt han.
Medelanden då?, han tittade efter och hittade tio st i inkorgen, alla var från älskling som hade skrivit att hon älskade honom mer än något annat och andra kärleksfulla sms. och alla var gamla.
Vad hade hänt med honom? varför kom han inte ihåg sin flickvän? vad är det som händer?
Han går ut till köket och sätter på en ny kanna kaffe, häller upp i en gul mugg och sätter sig vid det vita runda köksbordet och tar en titt på tidningen igen... onsdag..
Onsdag, Fast inte nu.
ute i köket stod det en tjej, hon var ungefär 175cm lång och hade mörkblont hår. från sovrummet kunde han se henne strosa omgring i köket och hälla upp en kopp kaffe.
Han hade endast en skjorta på sig, vit, inte genomskinlig, han hade gärna velat att den var det, inget fel med att se lite tänkte han.
Men vad skulle grannarna tro? började han fundera och insåg yttligare en gång att han inte visste vart han befann sig. Allt kändes liksom som en dröm. Solen sken in i köket och lyste på de ljusgula väggarna och det hela känndes som ett renare och vackrare ställe. Han såg henne titta mot honom och le.
Hon gick emot honom med en kopp kaffe i varje hand.
- Här har du, du behöver det nog. sade hon
- Tack? ehm,...
Han visste inte vad han skulle säga, skulle han säga direkt rakt ut att han inte hade ett minne kvar från henne eller överhuvutaget om han träffat henne.
Hon böjde sig ner för att kyssa henne och han visste inte bättre än att kyssa tillbaka.
- Jag måste åka nu, vi ses ikväll.
Hon gick mot garderoben och klädde på sig,
Han försökte att läsa av henne från kläderna hon tog på sig om vad hon jobbade med, fast fick inte mycket tillbaka, en gråsvart kjol som gick ungefär till knäna och en blålila blus till.
Hon piffade till sig det sista framför spegeln innan hon tog nycklarna och gick ut, satte sig i bilen och åkte iväg.
- Shit! sa han för sig själv då han såg sig omkring efter kläder som kunde vara honoms.
Han hittade ingenting, allt han hade var ett par svarta boxers.
Han gick in på toaletten, sitsen var nere, det fanns bara en tandborste, inga mediciner och ett stort badkar.
Förgrubblad gick han vidare till köket, tittade i skåpen, flingor, sirap, russin, havregryn.. han rabblade upp det som fanns för sig själv.
Russin? tänkte han.. jag gillar väl inte russin? han var inte säker, men sen så var det ingen vanlig morgon heller.
När tanken slog han att han inte ens visste vilken dag det var eller vilket år började han bli orolig.
En tidning låg på bordet, han kollade genast på stämpeln. Den 12'e September 2007 - Torsdag, stod det på tidningen. Han tänkte efter.
Han visste inte var han var, han visste inte vem hon var, han visste ingenting...
Allt han var säker på var att hon skulle komma tillbaka ikväll. Men varför var hon så glad? Var de ihop?
Han följde väggarna med blicken, Foton, det måste finnas foton.
Smått hetsad började han gå genom rummen, bilder på henne fanns överallt, och det var kanske inte så konstigt då det verkade helt klart som om hon bodde här. Men inget verkade hjälpa honom.
Han får helt enkelt vänta på att hon ska komma tillbaka.. Han lade sig i sängen och tänkte; Vad är det som händer?
